emma travels

I dag har utbildningen börjat på allvar! Vi hade ett mycket tufft avsnitt om fastighetsekonomi där vi diskuterade bra och dåliga fastighetsaffärer och svängde med ord som bokfört värde, marknadsvärde, soliditet, avkastning m.m. Jag satt som ett stort frågetecken. Delkurs fyra hoppas jag ska räta ut några av dessa frågetecken till utropstecken då vi ska prata fastighetsekonomi i tre dagar, då ska vi också få göra kalkyler på våra egna fastigheter. Vi har en otroligt rolig grupp och vi har redan kommit varandra nära så det här kommer bli bra!

Eftermiddagen spenderades på Kungsholmen tillsammans med en stadsarkitekt och resten av det här inlägget kanske inte är av intresse för någon annan än mig, men jag älskar stadsplanering och byggnadsarkitektur. Om jag någon gång kommer byta inriktning inom arbetslivet är det det här jag kommer syssla med.
Här kommer lite av det jag lärt mig idag....

På 1880-talet inspirerades man av antikens klassicism och husen byggdes mycket symmetriskt. Man har ett rusticerat parti i botten av fastigheten och fasaden är sedan uppdelat i flera olika lager. Man känner igen dessa hus i stadsmiljön genom de många detaljer som sticker ut från fasaden och det är frontoner, oftast, ovanför fönstren. Husen har ofta tre våningar. Mittenvåningen var de pampigaste våningarna. Takhöjden var ofta 3.20.


Fronton är en låg triangulär gavel över en portik, en dörr eller ett fönster.

På 1890-talet byggdes det mer naturligt och man ville visa husets konstruktion. Man byggde tinnar och torn och hade dekorativa smidesbalkonger för att förgylla fasaden. Här demonstrerade man mot tidigare år och byggde assymetriskt. De representativa rummen i bostaden är alltid ut mot gaturummet och kök och barnkammaren är in mot gårdshusen.

1900-1910-talet är Jugendstil vilket innebär mjuka och runda former. Det här var tiden då man för första gången byggde burspråk och de var väldigt mjuka i formen. Man tog inspration från växtriket. Det mest karakteristiska för jugendstilen är de småspröjsade fönstren.


Piperska muren på Kungsholmen i Stockholm är i typsikt jugendstil.

1910-talet är nationalromantikens år. På den här tiden byggde man inte särskilt mycket fastigheter i Sverige och det som byggdes var bara högkvalitativt och endast för de mest välbärgade i samhället. Man byggde i sten och imiterade vasaborgen och vadstena slott. Det är rena ytor och kallt, dystert, dunkelt och framförallt rustikt. Också här byggde man assymmetriskt med små fönster, nästan som gluggar, och små entréer.


1910-tal. Det typiska "hårda" burspråket som går hela vägen genom huset.
Jag tycker personligen att det här inte är särskilt vackra hus, så det var
tur att man inte byggde så många i den här stilen.

1920-talet är storgårdskvarterens era och under den här perioden bygger man mycket hus i Sverige. Man bygger runt innergårdar och har entrén in mot gården. Även nu använder man sig av frontoner precis som under 1880-talet men däremot endast över entrén. Här smyckade även festonger fasaden. Husen är slätputsade och man använde en grann färgskala så som rött, grönt, rosa och gult. Gaturummet var mycket viktigt under den här perioden.


Typiskt 20-tals hus, även om just detta hus är en pastisch, dvs säga
plagiat där man har byggt om ett hus med inspiration från 20-talet. 
Bilden är tagen inifrån gården. Här ser man den färgskala man änvände sig av.


Festong är ett bågformigt slingrande band av sammanflätade naturliga
blommor, lövverk, frukter och liknande.

Vi gick under dagen igenom samtilga stilar fram till nutid men det tar vi i ett annat inlägg :)

Jag är lite jobbskadad och har svårt att gå i nya städer utan att fundera över stadsbilden och dess byggnader. Här är några exempel från Norrköping.

             
Kv. Vattenkonsten, 1899  (tinnar och torn)   Dalsgatan 3, 1907 i jugendstil

När jag har googlat lite om Norrköpings byggnader får jag en känsla av att det byggdes mycket under 1890-talet. Varför då? Vad hände då? Detta måste jag utforska närmare!