Hemmaseger
Har precis kommit innanför dörren och slängt mig i soffan. Har haft kundaktivitet på Parken och tittat på IFKs hemmaseger, 5-1, mot Falkenberg. Den första matchen jag har varit och tittat på där de faktiskt har vunnit. Bra spelat trots att inte Burkhardt var med, eller var det tack vare att inte Burkhardt var med? Jag och Anne hade i alla fall grymt roligt när vi kommenterade kvällens match från läktarposition. Den här konversationen utspelade sig när Falkenbergs andramålvakt fick komma in på planen och ta straffen,
Jag: Nämen titta på lilla pojken det är ju synd om honom, han är ju bara barnet.
Anne: Nämen, han har ju precis kommit hem från frita. Vi måste applådera för honom.
Där satt vi alltså och applåderade åt motståndarlaget för att vi tyckte synd om honom för han var så liten. Det visade sig senare att han var född -78 och hade visst fått skägg. Det är riktiga supporters det!!
I övrigt var det en mycket trevlig kväll som dock började lite kaotiskt då jag fick alzheimers light och glömde logenyckeln samt biljetterna på kontoret, men det ordnade sig. Jag har dessutom lyckats glömma mina telefoner på jobbet, så till er som jag skulle ringa ikväll -jag hör av mig i morgon. Detta lilla missöde gör ju också att jag inte har någon väcklarklocka i morgon bitti så Anne får ringa hem till mig imorgon kl. 06.30 för att jag ska vakna och pallra mig iväg till jobbet.
"Om du märker att du rider på en död häst så är oftast den bästa strategin att kliva av".
